Mihajlovic tar hypen tillvara

Hela säsongen har jag pendlat från pro till anti – Miha. Kortfattat så var han helt enkelt det enda som var värt att följa 10/11.

Hans karakteristiskt buffliga stil, nedsjunken och lutande över podiet med armarna i kors som stöd. Besvarande pressens frågor genom ”grodor” (som i slutändan oftast visade sig vara skönt framfusig sarkasm), den om Della Valles längd till exempel blev en klassiker genomgående. Eller ”calcinculi”. Ovärderligt.

Baksidan myntet var lagets prestation och reslutat, men det slog mig inte förens efter säsongen.

”Det har nog sagts tusen gånger på forumet men det känns som att det måste påminnas om förra säsongens Serie A igen:
17 förluster (11 i år), 47 poäng (51 i år), 11:e plats (9:e i år)” – Alessandro, reflekterande millevocigäst som jämför 09/10 med 10/11.

Mycket riktigt så har vi ändå tagit ett litet steg framåt, under mycket jämnare säsong än den tidigare. ”Una stagione pericolosa” som Corvino själv varnade om förra sommaren. Så vad är det som gjort smaken av att ha Sicke som mister bitterljuv?

Med det i beaktning kan vi bena av myten som skapats om att ”Sinisa är roten till all ondska” och fokusera på enbart det s om faktiskt varit dåligt, nämligen lagets framträdande och spel (ja, Mihajlovic till större del ansvarig). Inramat i kaoset kring den tomma presidentposten, den dävna entusiasmen från florenspubliken, och vissa individers motivationstorka och/eller utspel vid sidan av plan. Allt detta och lite till har gjort att frustrationen växt fram hos precis Alla. Gå nu och finn vem som är hönan och vem som är ägget!?

Inget är så enkelt som det kan se ut att vara och att lasta allt på Mihajlovic känns bara fel, ytligt och ogenomtänkt. Skickar vi honom till Inter är vi tillbaka på ruta ett, och då menar jag ruta ett som i säsongen 05/06 och Prandellis första år, fast utan Toni.

Till Inter? Enligt mig är det ingen slump att Sinisa är högaktuell med en flytt till Milano. Han besitter de rätta kompetenserna för ett storlag som att ena ett omklädningsrum och en defensiv grundfilosofi som krävs inom den moderna fotbollen där vare sig Prandelli eller Leo har mycket att säga till om.

Enligt ”Stadio” så skriver han på i Milano på måndag och tar hyperkompetente assisterande coachen Marcolin med sig (dåliga nyheter även för Brescia och Catania som ryktats bli språngbräda för hans karriär som huvudtränare). Enligt ”Gazzetta” så har han sagt ett blankt ”nej” till Moratti och vill respektera det år han har kvar på sitt kontrakt.

Hur väljer då Mihajlovic att svara på spekulationerna? I tystnad tar han hypen tillvara och sätter sig på parkettplats i Santa Croce för att följa Calcio Storico.  Ett tydligt statement om lojalitet och hans tuffa rykte och ytterligare en byggsten i relationen till Fiesoles allra mest hårdnackade ultrasfalanger.

Mihajlovic gör en Ferguson?

Skotten är en levande legend, ett paradigm för varje ny tränare som drömmer om att nå ens en bit på vägen ur framgångssagan Sir Alex Ferguson. Sanningen är att det började inte helt lätt för Fergie heller. När han tog över rodret i Manchester United var hans första intryck av de lag han tagit över att de var alldeles för ”slappa”. Red Devils ”vecchia guardia” bestod då av Norman Whiteside, Paul McGrath och Bryan Robson, tre glada prickar som framförallt kunde skymtas gladast över pubbaren.

Fergusons största utmaning var att ändra på den mentaliteten, att få spelarna att anamma hans karaktärsdrag och principer. På och utanför fotbollsplan. Mihajlovics densamma.

Sicke har och andra sidan inte haft det i närheten lika jobbigt med att ändra på spelarnas pubvanor (bortsett Mutus), men han har till skillnad från Ferguson fått ta över efter fem år av framgång under Prandelli (Ferguson tog över när laget låg på tabellens 21:a placering). Spelarna har varit skadeskjutna, mätta och inspirationslösa, med trojkan Vargas, Marchionni och Montolivo som tydligaste exempel. Liksom Alex har Sinisa lyckats skrapa ihop spillrorna under ett mellanår och lägga grunden genom ett stabilt försvar och ett extremt svårslaget lag.

Man Utd slutade 11:a 1986, och sedan dess så har få förluster genomgående karakteriserat Sir Alex olika lagupplagor. Resten är modern fotbollshistoria.

Vi får hoppas att säsongsavslutningen fungerar som en ”apertif”, att den ger hopp och förtroende till nästa säsong. Men först ska tre omgångar till att avvärjas och någonstans däremellan ska även Jovetic pröva på att spela boll efter snart ett år i sjukstugan.

Som en av Mihajlovics största skeptiker i ”landet lagom” känner jag mig skyldig efter uppvisningen 5-2 mot Udinese att ge honom sista ordet.

”Nu börjar laget äntligen likna mig”

Mihajlovics tre största klavertramp

Man management  – biten var enligt Sickes egna utsago innan säsongsstart hans främsta esse, ”att ta sig in i huvudet på spelarna”. Listan kan göras lång för de som på rak arm har underpresterat, men hans enskilt största misstag har varit att inte kunna förvalta det dyra nyförvärvet D’Agostinos unika vänsterfot och rutin.

Likaså kan skötseln av unga talanger ifrågasättas. En till början valpig men ändå sprudlande Ljajic har utvecklats till en blek och blygsam skugga av sitt forna jag. Babacar var först in på Sickes ”svarta lista” och har egentligen inte fått spelutrymme mer än i Coppa Italia där han skött sig bra. Camporese var namnet på allas läppar ett tag, men även hans vingar klipptes av abrupt och utan förvarning till förmån för äldre kollegor.

Den taktiska biten var till skillnad från man management ”inte av något större vikt” och ”hörde till den moderna tränarskolans allmänkunskap”. Med ett poängsnitt på 1,26 per match så kan man inte ens ha all världens otur eller de otaliga skadorna som alibi längre, de taktiska bristerna är alldeles för uppenbara.

Sinisa salta la panchina

In med Buso, ut med Mihajlovic.

Primaveratränaren har bevisat att han är värd en ärofylld uppgift likt den att leda A-laget i säsongens sista fem omgångar efter framgångarna med ungdomslagen, medan Mihajlovic fortsätter att bränna sina chanser. Så pass att när han efter matchen mot Juventus gick mot spelartunneln, ställde sig en stor del av Fiesole och önskade honom en längre sträcka än så. Långt bort från Firenze.

”Sinisa salta la panchina”

Mihajlovic om sista fem omgångarna

”Frey återinträder på bänken, men när han är 100% spelar han. Neto är framtiden. Efter matchen mot Juve ger jag plats även åt andra unga: Salifu, Acosty, Pccini. Och för Cerci har jag en ny roll i åtanke: seconda punta eller trequartista, kommer jag att försöka spela honom”.

-GdS

—–Acosty*—–Gilardino—–
————-Cerci——————
-Salifu*–Montolivo–Behrami-
Piccini*—————De Silvestri
—–Camporese–Kröldrup—–
—————Neto—————-

Vi skulle alltså kunna förvänta oss en liknande startelva redan mot Cagliari. Ljajic&Babacar, våra två enskilt talangfullaste spelare, kan komma att bli omsprungna av sina jämnåriga och förpassas till frysboxen, med tanke på Sinisas öppet uttalade missnöje.

Primavera in Vecchia Guardia ut

Precis som frågan Hamrin fick svara på ”en säsongsavslutning tillägnad de unga” (se förra inlägget), så sa Mihajlovic redan i måndags att han ”gillade idén”.

Blir det poängtapp mot Juventus kan vi med största sannolikhet blicka framåt mot nästa säsong med början i de egna leden. Efter plattmatchen mot Milan ser det nu ut som om flera yngre spelare tar steget upp i A-truppen, bara på tisdagsträningen närvarade Masi, Salifu och Seferovic.

Sicke var förtjust att se bl a Taddei och Iemello redan mot Inter i Viareggiofinalen. Under dubbelmötet i Coppa Italia var Acosty och Carraro de mest framträdande, medan Piccinis drömmål på Olimpico stärkte även hans aktier rejält.

Jag gillar precis som vem som helst idén att släppa fram egenprodukter likt Villareal, Sporting, Arsenal och Ajax, men frågan är om just Sinisa är rätt man för jobbet? ”Camporese” säger väl allt, eller?

På alla sätt och vis en nödlösning som blev till något helt annat. Med Kröldrup, Gamberini och Natali småskadade så var den förste kandidaten i primavera Masi, även han skadad. Cred ska Mihajlovic ha för att han fortsatte spela Camporese i några matcher till, men att kalla det för fingertoppskänsla är att ta i.

Se bara på Babacar som trampat vatten en hel säsong, eller Ljajic vars självförtroende behöver sommaruppehållet mer än Gilardinos menisker gör det. Vi får inte glömma att både Cerci och De Silvestri måste betraktas som unga spelare, så frågan tål att upprepas, är Sinisa rätt man för jobbet?

———-Seferovic——–
——Mutu——Carraro–
Taddei-Montolivo-Behrami
Gulan————-De Silvestri
-Camporese—–Masi—–
————-Neto————-

Hur mycket han än gillar idén (något i den stilen), så är hans buffliga stil kanske inte den mest inspirerande för Serie A – debutanter, framförallt inte vid eventuella motgångar. Ett tydligt exempel är det senaste i raden av oslipade pressmeddelanden som olägligt kom strax innan matchen mot Milan.

”Ljajic och Babacar har fått sina chanser men tränar för dåligt [...] Babacar är 17 år och bara barnet [upprepade gånger trots att Baba faktiskt har fyllt 18 sedan en månad tillbaks] en tränare förväntar sig att se lika mycket av en spelare på träning som under match.”

Han har förvisso en poäng, men valet att gå så hårt åt mot yngre spelare och att göra det genom media ser jag som ett svaghetstecken. Det tyder på att han redan har tappat kontrollen över det manskap som är tänkt att byta av la vecchia guardia.

Lösningen är att Buso får ha hand om A-laget sista fem matcherna och att Mihajlovic gör Marchionni, Comotto, Donadel och Santana sällskap ut.

Hamrin: ”Ge Babacar speltid”

Violaikonen vars smeknamn även bloggen fått bära, l’ucellino (den lilla sångfågeln/lillpitten), och jag har haft turen att få träffa ger sin syn på läget i Firenze inför det stundande rivalmötet mot Juventus. Precis som många andra efter honom så har han burit båda tröjorna (Juve 56-67), Gentile och Baggio för att nämna några. Kurt Hamrin har så god insyn i klubben man kan ha och hans åsikter väger tungt, även för florentinarna själva.

Fiorentina-Juventus återgår till ett möte som är värd en hel säsong [för att fortsätta på ADV's spår].
“Det får det vara men inte en… vendetta, jag föredrar att förlora mot Juve och kvalificera till Europa”.
Pågående säsong, en besvikelse.
“Ja, Fiorentina hade ju oerhörd otur då Mihajlovics alla planer rök i samma veva som Jovetics korsband, sedan var det det där med Adrian Mutu. En mardrömsstart på säsongen”.
Vi kom till en punkt då det pratades om ”salvezza”.
“De som gjorde det hade all orsak att göra så, laget hade det otroligt svårt. Tur nog att ”i big” återinträdde och laget hämtade sig någorlunda, men nu är det för sent att nå Europa”.
Kapitlet Mutu: övertygar han?
“För det som han har uträttat på plan så ja, jag uppfattar det som om han mår bra och är skillnaden fortfarande. Med honom från start så hade nog Fiorentina, troligen, nått Europa League. Firenze måste återfinnas inom europeisk fotboll, om inte Champions League så i alla fall Europa League”.
Man kan få känslan att Firenze tagit avstånd från Fiorentina?
“Så kan det vara, men varje säsong har sitt, kärleken som staden visar laget är stor. Jag ser det inte negativt, även om publiksiffrorna var större för något år sen. Det räcker med några positiva resultat för att återuppliva entusiasmen, det är bara att se när Fiorentina såg ut att vara inblandade i kampen om Europa för någon omgång sen”.
En säsongsavslutning tillägnad de unga.
“Jag hoppas det, på så sätt kan vi lära känna dem och Mihajlovic kan förstå vem som kan komma till nytta nästa säsong, förutsatt att tränaren blir kvar för jag är något tveksam…”.
Som bandiera viola: ett tips till Babacar?
“Babacar måste få spela mera, han har fått få tillfällen. För att göra så räcker det inte med inhopp som varar några minuter, han måste få spela dessa sista matcher från start, sen kan man avgöra om han håller på denna nivå”.

www.violanews.com

Glenn Hysén gästar Violaland

Backlegendaren och f d violaspelaren har skymtats under gårdagens förmiddagsträning, surrande avslappnat med Mihajlovic, Andre Della Valle och övrig stab. Troligen är det ett reportage på gång inför måstematchen mot Milan kl 20:40. ”Club Calcio” startar redan kl 20:00, missa  inte det!

Boruc mer än bara målvakt

Helgonförklarad i Glasgow, den grönvita sidan, älskad i hemlandet Polen och en uppstudsig underdog och publikfavorit i Firenze

Här kör han igång Legia Warszawas klack mot Wisla Plock, inte undra på varför man tar honom till hjärtat.

MoViola speciale: ”Don” Shahrouz Manzuri

En av de sista 70-80talisterna som gästar forumet ”millevoci” konsekvent, även i motgång. Det ska Du ha en eloge för. Vad är det som får dig att titta in då&då? Berätta lite mer i detalj om ditt violaintresse!

Vi får börja ifrån början då…. allting börja med att jag var en liten grabb på ca 11-12år och inte visste vad sann kärlek var. Jag började som ett Inter fan pga Youri Djorkaeff, makalös spelare. Sedan kom Ronaldo till Inter och alla kidsen sprang runt med den blå svarta dräkten med Ronaldo på ryggen. Redan som barn hatade jag allt som hade med mainstream att göra så jag kände att det va dags att byta lag till Viola även denna gång pga en spelare, jag vet inte ens om jag behöver nämna hans namn med det va våran Arch Angel Gabriel Omar Batistuta.
Varför jag hänger kvar på millevoci är ganska uppenbart, Fiorentina sidan har förmodligen Svenskafans bästa skribenter och det är ganska roliga forum troll som hänger där
Favorit spelaren genom tiderna är Batigol jag vill inte vara en sådan person som skulle säga Giancarlo Antognoni baraför att han är den störste typ, I call it how I see it så att säga.

Och även den störst bidragande orsaken till mina irrfärder i den nya violabloggen. Hur tycker Du att den styrts, något Du saknar?  –Jag saknar Tonys inlägg t.ex

På tiden att du starta den, jag älskar unga spelare och talanger, lite mer om primaveran kanske? Du får anlita Tillberg.

Vad jag förstått så är Du väldigt mycket pro-Prandelli. Det vill säga även det lilla av Prandelli som kan skymtas kvar i Fiorentina, säg till exempel kaptensbindeln runt Montolivos arm. Vad är det du minns bäst och saknar från en svunnen era och vad räds du mest inför stundande tider?

Jag är väldigt pro-prandelli älskar hans vision på fotboll och hur den ska spelas men han saknar en hel del grinta dock. Melo tiden är nog den bästa eran vi spelade bäst fotboll då och vi kunde vinna mot alla lag sen det senare året när vi kissar på Liverpool inte en gång utan två gånger och vinna CL gruppen det va SEX för mig,
jag kommer aldrig glömma offside målet mot münchen där det kändes som att få en kniv i hjärtat heller och sist men inte minst första målet Bati gör mot oss i Roma tröjan…. Jag är rädd för att Miha inte kommer få kicken i sommar, det ger mig äckliga rysningar

Betyder ”pro-Prandelli” = ”anti-Mihajlovic” per automatik, eller kan Du lyfta fram positiva aspekter efter snart ett år med serben i styrsätet? Hur ser Du på hans roll i Viola?

Nej verkligen inte men Miha är ingen tränare för ett lag som Viola, visst träna Catania och Bologna och slåss i botten men att ta ett lag till CL blir bara svårare och svårare för varje år. Jag personligen vill ha kvar Miha men inte som tränar kanske som en ambassadör när vi är nere i balkan och smider planer, skulle nog gå så mkt smidigare med förhandlingarna om han va med där.
Och Corivno måste va kvar ett tag till, vi börjar se hans frukt växa nu. ÄLSKAR DET!!!

Har Du någon favoritspelare i Viola i dagsläget?

Nej faktiskt inte eller jag kanske har en liten hat/kärlek för Mutu men det är pga ja ni vet ju själva, killen har issues. Men annars har jag ingen favorit av en simpel anledning, spelare kommer och går men klubben består det är klubben jag visar min kärlek till inte till en enskild spelare.

Kort och koncist, vilka förändringar krävs för att vi ska nå Europaspel 2012/2013, för jag antar att 2011/2012 – tåget har gått?

Europaspelet va ganska nära men vi sumpa chansen när vi inte tog poäng när de andra tappa så jag har redan gett upp den delen. jag vet inte riktigt, rensa gammalt och in med lite nytt(bänk/reserver) en Capitano som har pondus både på och utanför plan tycker inte Ricky passar in och jag tycker inte Donadel passar in heller.

En hälsning till övriga millevoci och L’uccelino besökare:

Finns en viola supporter till i karlstad som jag har sett, Vem är du? vad heter du etc jag känner mig ganska ensam här bli min kompis. Vill tacka dig Ody keep up the good work även ni andra som skriver för svenskafans! Ciao!